HELVETE. Har aldrig varit så nervös när jag har tittat på TV tidigare. Skakade sönder och hade en puls på minst 200. Jag vet hur det går och därmed vet jag hur jag mådde under detta avsnitt. Jag har nog aldrig mått så bra och så dåligt, dvs så sinusaktigt (upp och ner hehe) under en så kort period i hela mitt liv, fan va jobbig detta avsnitt var att spela in.
 
Rally
Det började bra, jag hamnade med en superkvinna som äger och vi tillsammans tycker jag bildar ett bra lag. Här testade jag innan tävlingen att räkna i huvudet, vi antog alla innan att det handlade om att uppskatta tid och därmed kollade jag hur bra jag var med en klocka. Det visade sig att jag fick en felmarginal på 3 när jag räknade till 30 hela tiden och således delade jag in 100 i 33 gånger 3 + 1 men räknade endast till 30 tre gånger ty felmarginalen. Problemet var att min taktik inte framgick så bra till Mia, man fick inte snacka så mycket taktik (inget alls egentligen) när man inte blev filmad och hade ständigt en vakt (en i produktionen) som gick efter en och lyssnade på allt man sa. Således är det svårt att få fram sina ord (tycker jag) speciellt när jag är extremt taggad inför varje avsnitt! 
 
"Asså han psykar med sina tummar." - Johan
"Men vadå? Han har ju jublat när han har fått noll rätt." - Axel
 
Denna tävling tog säkert 6 timmar att genomföra, vilket man kanske inte tror då vi kör bil i mindre än 16 minuter eller något. Men tekniken måste stämma i samband med att det började regna och de behövde regnskydd, alla behövde äta och massa annat hände. Det var väldigt jobbigt att vänta och tillslut tog jag en rally-tidning och läste om lokalrallyt där i Mehedeby (tror vi höll oss där). Det var nog det tråkigaste jag har läst :) menmen vad gör man inte för att underhålla sig själv. Fick i alla fall veta om hur mycket ett gammaltpar bosatta i Tierp tyckte om folkracing och vad de gör på fritiden! 
 
Psykspelet har börjat.
 
Ger Martina en knuff :)
 
Efteråt var det lite jobbig stämmning, man var taggad men man visste hur illa man låg till. 50 % chans att man ryker trots att det är 4 personer kvar, och som Johan sa, kommer man tvåa i båda tävlingarna så kommer man ändå inte till final (Mia...). Kommer inte ihåg vad vi gjorde på hotellet, tror jag gick direkt och la mig eller gick ut & sprang för att tänka på annat.
 
Mastermind
Lite orättvis tävling tycker jag men gåtan gjorde att tävlingen baserades på mindre tur. Som jag sa, värsta jag har gjort tror jag, att stå där med alla kameror, hela produktionen (50 pers totalt) tittar på en samt en tidsaspekt och relativiteten om hur de andra har presterat. Mia är kung, ärligt talat (eller drottning kanske man säger). Hon är så cool, vet inte hur hon bär sig åt men att behålla lunget i en sådan situation kommer jag nog aldrig förstå mig på, coolt!
 
"Vilken färg gör sig snyggast med de där? Guld tror jag gör sig snyggast." - Johan
 
"Jag är lite tveksam till Fredriks strategi. [...] då untnyttjar man inte informationen från de vita plupparna" - Axel
 
Hade inte så mycket tro på mig i dessa tävlingar, men så är det ibland! Dock håller jag inte med i resonemanget som Axel har, man såg tydligt att jag fick vita pluppar och jag drog viktiga slutsatser utifrån hur många vita pluppar jag fick. Samtidigt tror jag att den optimala strategin är tre färger i första försöket och tre i andra, för då täcker man alla färger på två försök och kan sedan dra slutsatser efter det, med just den förutsättningen att man inte svarar rätt på frågan. Men å andra sidan är det svårt att säga hur detta är i praktiken, då det är svårt att föreställa sig en svart/vit plupp kombination som svar, vilket är betydligt enklare när man endast använder en färg. Det jag snackar om är alltså att lägga upp en strategi innan man kör, med den förutsättningen att man aldrig har sett någon spela detta spel eller spelat det själv. Just då var det första gången någonsin jag spelade det, och jag tycker fortfarande om min strategi men det är inte något man vinner på när man möter dessa deltagare dock. 
 
Efter rad 3 skriker en i produktionen "du lägger för snabbt, berätta hur du tänker." Då började jag med min stela monolog med Micke, som är lite jobbig att titta på tycker jag. 
 
Efter Mastermind så fick jag insikten att jag kanske inte kommer gå vidare. Folk som känner mig vet att jag är en otrolig tävlingsmänniska som gärna tävlar i allt. På Mastermind var jag sämst i samband med att jag inte klarade av frågan, och det mådde jag inte bra av. Först satte vi oss vid vårt rum som vi höll tid vid i fabriken, och jag satt helt tyst och stirrade in i en vägg. De andra var så underbara, samt deltagaransvarig (som hette Gina), såg hur jag mådde. Hela tiden som vi väntade på olika tävlingar och annat dylikt ville jag gå ut och köra fotboll men i samband med att vi inte fick vara ute (fanns så många hemlisar som vi inte fick ta reda på) och att de andra inte var lika taggade som jag, spelade vi typ aldrig fotboll. Men när jag satt där och stirrade in i väggen frågade deltagaransvarig mig om jag ville gå ut och spela och Johan drog igång också att vi alla skulle spela och släppa tävlingen. Just då brydde jag mig inte så jag svarade inte, sa mer ett "mm" men rörde mig inte. När jag blir arg och sur så blir jag tyst (har jag fått höra). Tillslut tog jag rubriks kub och löste den cirka 50 gånger och satte mig i trappan till balkongen i vårt rum. Där satt jag kanske en halvtimme och sen var det lunch och likaså satt jag helt tyst och väntade på nästa tävling. Tillslut var det dags för en synk, och då hade jag inslagsproducenten Daniel. Han, liksom alla andra, såg hur nedstämd jag var och han snackade vett i mig tillslut. När jag kom tillbaka till rummet så var jag glad igen och Johan sa: "Skönt att du är tillbaka Fredrik, det var lite läskigt en stund." Totalt vill jag bara säga att sluta inte tro på er själva hehe!! Det är viktigt och ta vara på underbara människor, som dessa deltagare verkligen här! Inklusive Gina och Daniel såklart.
 
IQ-test
Slarvigt som fan... Gissa vilken jag hade fel på? Den absolut sista. Det känns så pinsamt och jobbigt, men jag sa till mig själv innan, STRESSA INTE! Jag följde denna planen hela vägen, dubbelkollade mina svar samt körde uteslutningsmetoden. På den sista raden så såg jag ett mönster, vände på två brickor som inte stämde samt hade då två kvar. Sen uteslöt jag den ena, dubbelkollade om min teori stämde för den andra och det gjorde den och då kände jag mig klar. Tog det lungt och var väldigt säker på alla brickor! Men hade tydligen fel på den sista och jag vet än idag inte vad som gick fel i min teori om ett mönster på den sista raden, fick bara veta att jag hade fel. Jag vet att jag är slarvig och gör saker för fort och det känns så surt! Menmen. 
 
Jag tänkte innan Micke började snacka att om han säger mitt namn innan Mias, då har jag minst ett fel. Säger han Mias namn innan mitt, då har jag alla rätt. Så när han sa Fredrik insåg jag att jag hade minst ett fel och då kändes det som jag hade förlorat, det var tungt men det resulterade i en snabb vändning!
 
Final nästa vecka!! TAGGA

Avsnitt 7!!!!!!

Allmänt Kommentera
HELVETE. Har aldrig varit så nervös när jag har tittat på TV tidigare. Skakade sönder och hade en puls på minst 200. Jag vet hur det går och därmed vet jag hur jag mådde under detta avsnitt. Jag har nog aldrig mått så bra och så dåligt, dvs så sinusaktigt (upp och ner hehe) under en så kort period i hela mitt liv, fan va jobbig detta avsnitt var att spela in.
 
Rally
Det började bra, jag hamnade med en superkvinna som äger och vi tillsammans tycker jag bildar ett bra lag. Här testade jag innan tävlingen att räkna i huvudet, vi antog alla innan att det handlade om att uppskatta tid och därmed kollade jag hur bra jag var med en klocka. Det visade sig att jag fick en felmarginal på 3 när jag räknade till 30 hela tiden och således delade jag in 100 i 33 gånger 3 + 1 men räknade endast till 30 tre gånger ty felmarginalen. Problemet var att min taktik inte framgick så bra till Mia, man fick inte snacka så mycket taktik (inget alls egentligen) när man inte blev filmad och hade ständigt en vakt (en i produktionen) som gick efter en och lyssnade på allt man sa. Således är det svårt att få fram sina ord (tycker jag) speciellt när jag är extremt taggad inför varje avsnitt! 
 
"Asså han psykar med sina tummar." - Johan
"Men vadå? Han har ju jublat när han har fått noll rätt." - Axel
 
Denna tävling tog säkert 6 timmar att genomföra, vilket man kanske inte tror då vi kör bil i mindre än 16 minuter eller något. Men tekniken måste stämma i samband med att det började regna och de behövde regnskydd, alla behövde äta och massa annat hände. Det var väldigt jobbigt att vänta och tillslut tog jag en rally-tidning och läste om lokalrallyt där i Mehedeby (tror vi höll oss där). Det var nog det tråkigaste jag har läst :) menmen vad gör man inte för att underhålla sig själv. Fick i alla fall veta om hur mycket ett gammaltpar bosatta i Tierp tyckte om folkracing och vad de gör på fritiden! 
 
Psykspelet har börjat.
 
Ger Martina en knuff :)
 
Efteråt var det lite jobbig stämmning, man var taggad men man visste hur illa man låg till. 50 % chans att man ryker trots att det är 4 personer kvar, och som Johan sa, kommer man tvåa i båda tävlingarna så kommer man ändå inte till final (Mia...). Kommer inte ihåg vad vi gjorde på hotellet, tror jag gick direkt och la mig eller gick ut & sprang för att tänka på annat.
 
Mastermind
Lite orättvis tävling tycker jag men gåtan gjorde att tävlingen baserades på mindre tur. Som jag sa, värsta jag har gjort tror jag, att stå där med alla kameror, hela produktionen (50 pers totalt) tittar på en samt en tidsaspekt och relativiteten om hur de andra har presterat. Mia är kung, ärligt talat (eller drottning kanske man säger). Hon är så cool, vet inte hur hon bär sig åt men att behålla lunget i en sådan situation kommer jag nog aldrig förstå mig på, coolt!
 
"Vilken färg gör sig snyggast med de där? Guld tror jag gör sig snyggast." - Johan
 
"Jag är lite tveksam till Fredriks strategi. [...] då untnyttjar man inte informationen från de vita plupparna" - Axel
 
Hade inte så mycket tro på mig i dessa tävlingar, men så är det ibland! Dock håller jag inte med i resonemanget som Axel har, man såg tydligt att jag fick vita pluppar och jag drog viktiga slutsatser utifrån hur många vita pluppar jag fick. Samtidigt tror jag att den optimala strategin är tre färger i första försöket och tre i andra, för då täcker man alla färger på två försök och kan sedan dra slutsatser efter det, med just den förutsättningen att man inte svarar rätt på frågan. Men å andra sidan är det svårt att säga hur detta är i praktiken, då det är svårt att föreställa sig en svart/vit plupp kombination som svar, vilket är betydligt enklare när man endast använder en färg. Det jag snackar om är alltså att lägga upp en strategi innan man kör, med den förutsättningen att man aldrig har sett någon spela detta spel eller spelat det själv. Just då var det första gången någonsin jag spelade det, och jag tycker fortfarande om min strategi men det är inte något man vinner på när man möter dessa deltagare dock. 
 
Efter rad 3 skriker en i produktionen "du lägger för snabbt, berätta hur du tänker." Då började jag med min stela monolog med Micke, som är lite jobbig att titta på tycker jag. 
 
Efter Mastermind så fick jag insikten att jag kanske inte kommer gå vidare. Folk som känner mig vet att jag är en otrolig tävlingsmänniska som gärna tävlar i allt. På Mastermind var jag sämst i samband med att jag inte klarade av frågan, och det mådde jag inte bra av. Först satte vi oss vid vårt rum som vi höll tid vid i fabriken, och jag satt helt tyst och stirrade in i en vägg. De andra var så underbara, samt deltagaransvarig (som hette Gina), såg hur jag mådde. Hela tiden som vi väntade på olika tävlingar och annat dylikt ville jag gå ut och köra fotboll men i samband med att vi inte fick vara ute (fanns så många hemlisar som vi inte fick ta reda på) och att de andra inte var lika taggade som jag, spelade vi typ aldrig fotboll. Men när jag satt där och stirrade in i väggen frågade deltagaransvarig mig om jag ville gå ut och spela och Johan drog igång också att vi alla skulle spela och släppa tävlingen. Just då brydde jag mig inte så jag svarade inte, sa mer ett "mm" men rörde mig inte. När jag blir arg och sur så blir jag tyst (har jag fått höra). Tillslut tog jag rubriks kub och löste den cirka 50 gånger och satte mig i trappan till balkongen i vårt rum. Där satt jag kanske en halvtimme och sen var det lunch och likaså satt jag helt tyst och väntade på nästa tävling. Tillslut var det dags för en synk, och då hade jag inslagsproducenten Daniel. Han, liksom alla andra, såg hur nedstämd jag var och han snackade vett i mig tillslut. När jag kom tillbaka till rummet så var jag glad igen och Johan sa: "Skönt att du är tillbaka Fredrik, det var lite läskigt en stund." Totalt vill jag bara säga att sluta inte tro på er själva hehe!! Det är viktigt och ta vara på underbara människor, som dessa deltagare verkligen här! Inklusive Gina och Daniel såklart.
 
IQ-test
Slarvigt som fan... Gissa vilken jag hade fel på? Den absolut sista. Det känns så pinsamt och jobbigt, men jag sa till mig själv innan, STRESSA INTE! Jag följde denna planen hela vägen, dubbelkollade mina svar samt körde uteslutningsmetoden. På den sista raden så såg jag ett mönster, vände på två brickor som inte stämde samt hade då två kvar. Sen uteslöt jag den ena, dubbelkollade om min teori stämde för den andra och det gjorde den och då kände jag mig klar. Tog det lungt och var väldigt säker på alla brickor! Men hade tydligen fel på den sista och jag vet än idag inte vad som gick fel i min teori om ett mönster på den sista raden, fick bara veta att jag hade fel. Jag vet att jag är slarvig och gör saker för fort och det känns så surt! Menmen. 
 
Jag tänkte innan Micke började snacka att om han säger mitt namn innan Mias, då har jag minst ett fel. Säger han Mias namn innan mitt, då har jag alla rätt. Så när han sa Fredrik insåg jag att jag hade minst ett fel och då kändes det som jag hade förlorat, det var tungt men det resulterade i en snabb vändning!
 
Final nästa vecka!! TAGGA
Nu var avsnitt sex avklarat och det innehöll många saker som var underhållande men sen var det också lite segt att Micke rättade memoryt så långsamt i duellen. Det var spännande på plats men i soffan hemma gick det lite långsamt dessvärre. På ett sätt förstår man det då de måste fylla ut en timmes program vilket inte alltid kan vara så lätt när vissa tävlingar är korta. 
 
Bästa från avsnitt 6:
Som vanligt briljerar Johan med sköna kommentarer och annat, här kommer några av dem:
Fulaste svordommen: "apa!"
Hela gula laget tittar in i huset och tar upp all plats för sikt av mörsarna. "Hörni nu tar hela hålet!"
Hans härliga ärlighet: "Jag tänker inte gå till duellen." Efter att Axel har anmält sig frivillig. 
Sen i cliffhangern inför nästa avsnitt säger han: "Det är dags för ungtupparna att sätta sig på sittpinnen." 
Vi ställer våra pelare i en linje: "Varför gör dem så? Är det stormens öga eller vad är det frågan om?"
 
 
Förutom Johans citat var det också roliga moment som när lag gul och blå ställde ut sina pelare vid samma ställe och flyttade utefter vad det andra laget flyttade. Lite drygt av gula (läs mig själv) att sätta pelaren framför deras trots att de tydligt uttryckte sig om att de inte ville ha vår pelare framför deras!
 
Även roligt var när vi simulerade träsplatter efter att bomben sprängs. Jag och Nina kastade två träplankor på en pelar men den rörde sig knappt...
 
 
Vid lagindelningen vill inte Valentina köra tjejerna mot killarna och Johan säger: "Då blir det Valentina och killarna mot tjejerna." Valentina svarar "ja det är okej." 
 
Vidare till cykeltävlingen tycker jag om Martinas svar på Johans fråga "Vad har du för minne?" och hon svarar med glädje och ett skratt: "Det ska vi nog inte prata om."
 
Martina igen: "Johan var väldigt stressad under monteringen." Klipper till Johan som drar ner allt på bordet och trycker in hjulet. 
 
Sen vid ekvationerna när lag blå analyserar vad som gick fel och Axel säger "Någon har skrivit 2m här." Martina skrattar och säger "du". Den tyckte jag var rolig! Trots att det visade sig sen att det inte var Axel. 
 
Tv-soffan
Dessutom, samtidigt som genikampen, sändes tv-soffan där man får se vissa personer titta på tv och lägga kommentarer. De fick kommentera genikampen denna vecka, de tittade på avsnitt 5 med flygplanet och kanonerna. Jag var med där jag sa att jag inte hade någon aning om vad jag skulle göra och att jag skulle låtsas bygga ihop någonting. Då säger en av tittarna "ååh han vet att han är den dumma." 
 
Vad hände mellan avsnitt 5 och 6?
Här hade vi två lediga dagar, där vi fick själva stå för aktiviteterna. Vi fick fortfarande äta gratis på hotellet men också erbjudandet att åka hem under dessa dagar för att träffa familj och vänner. På ett sätt ville man åka tillbaka men samtidigt inte, för då skulle man komma ur denna rytm, kanske vilja komma tillbaka till sitt vanliga liv och således förlora koncentrationen på tävlingen. För det var verkligen psykologiskt jobbigt att delta i de olika tävlingarna. 
 
Alla deltagare stannade på hotellet och vissa bjöd till och med över familjen/vänner till hotellet. Första dagen så åkte jag, Martina och Nina och "gjorde" Tierp. Vi gick runt i centrum och sedan lite på utkanten efter sökandet efter ett roligt, strategiskt spel där man kunde spela många samtidigt (vi var rätt trötta på kort vid det här laget). Vi bodde i Älvklarleby och om jag minns rätt tog det runt 30 minuter dit och 30 hem. Sedan på kvällen kom Martinas kompis och Mias man, där Mias man lärde oss oktett, åtta kortspel tillsammans i ett. Det var väldigt kul men Mias man total ägde ut oss alla och tog hem segern. Sedan var det mycket mysigt tycker jag, vi snackade länge och var uppe till kanske tre och hade det jätte mysigt. I slutet var det bara Martina, jag och Valentina kvar. Dagen efter vaknade jag sent, tog sovmorgon och missade frukosten, men kom till lunchen där de andra planerade att åka till en lada där det finns strandvolleyboll, innebandy, badminton, basket, boule (hur det nu stavas), och mycket mer. Mia hade (såklart) kontakt med en person som ägde denna lada så vi fick gratis (vi gav dock bort en flaska vin) låna hur länge vi ville i princip. Vi spelade först volleyboll vilket var extremt kul, sen spelade jag och Axel badminton och sen körde vi även boule. Det var en toppen dag och vi åkte sen hem till hotellet där vi åt middag med Johans familj. Super trevliga och en jätte trevlig middag. Sen var det bara att sova och vakna tidigt för att göra sig redo för pyroteknik!
 
Pyroteknik
Vi deltagare höll koll på vilka svängar vi gjorde när vi fick skjuts till de olika tävlingarna. Vi fick inte sitta fram för då kunde vi i förväg lista ut vart vi var påväg, men vi analyserade alltid hur vi åkta ändå och vilka svängar vi tog. Hittills har vi bara haft tävling på industriområdet och trollsjön, och när vi märkte att vi tog en "felsväng" började vi spekulera hejvilt om vad som skulle komma. Men vi kunde inte ana att vi skulle spränga hus, och roligt var det! Speciellt när jag "fightades" med bland annat Martina och försökte sätt vår pelare framför deras.
 
 
Vår taktik var främst att vissa pelare ska stoppa tryckvågen för andra och säkra upp att de andra verkligen står kvar, men också den principen att om vår faller så faller deras på grund av en dominoeffekt. Nu i efterhand kan man lätt inse att nästan endast replikera deras utsättningar men sen ha en pelare som är en nivå högre. Således är man garanterad vinst nästan om tryckvågen är helt jämn och alla pelare väger lika mycket. Å andra sidan hade vi satt våra pelare att vi var 20 poäng över dem om alla skulle ha stått. Så vi gick mer eller mindre omedvetet efter den taktiken. 
 
Cykelmemory
Intressant tävling, här gick det inte bra, kan dock bero på att Johan är praktik-kungen, han kan i princip bygga vad som helst av vad som helst. Gillar hans filmsnutt när han får en ambulansbil av sin bror: "Det var en stor uppoffring av min bror, och det första jag gjorde var att montera isär den." Vi gick ut som förlorare och Valentina gick till duellen. 
 
 
Även om ämnet är lite känsligt måste jag säga att Valentina är otroligt omtyckt av oss alla, det vet jag verkligen! Vi alla tycker om henne jätte mycket men samtidigt måste någon gå till duellen. Valentina <3
 
Duellen
Bra duell tycker jag men å andra sidan tycker jag de borde sagt hur många lampor som kommer upp, för då kan man enklare göra upp en strategi. Menmen.
 
Grym cliffhanger, kanske tycker det för att jag var med väldigt mycket på den... Jag är otroligt taggad att se nästa, även fast jag var med och vet hur det går så är det svårt att komma ihåg hur man var i vissa situationer!
 
Tack och hej!
 
 
 

Avsnitt 6 - pyroteknik och cykelmemory

Allmänt Kommentera
Nu var avsnitt sex avklarat och det innehöll många saker som var underhållande men sen var det också lite segt att Micke rättade memoryt så långsamt i duellen. Det var spännande på plats men i soffan hemma gick det lite långsamt dessvärre. På ett sätt förstår man det då de måste fylla ut en timmes program vilket inte alltid kan vara så lätt när vissa tävlingar är korta. 
 
Bästa från avsnitt 6:
Som vanligt briljerar Johan med sköna kommentarer och annat, här kommer några av dem:
Fulaste svordommen: "apa!"
Hela gula laget tittar in i huset och tar upp all plats för sikt av mörsarna. "Hörni nu tar hela hålet!"
Hans härliga ärlighet: "Jag tänker inte gå till duellen." Efter att Axel har anmält sig frivillig. 
Sen i cliffhangern inför nästa avsnitt säger han: "Det är dags för ungtupparna att sätta sig på sittpinnen." 
Vi ställer våra pelare i en linje: "Varför gör dem så? Är det stormens öga eller vad är det frågan om?"
 
 
Förutom Johans citat var det också roliga moment som när lag gul och blå ställde ut sina pelare vid samma ställe och flyttade utefter vad det andra laget flyttade. Lite drygt av gula (läs mig själv) att sätta pelaren framför deras trots att de tydligt uttryckte sig om att de inte ville ha vår pelare framför deras!
 
Även roligt var när vi simulerade träsplatter efter att bomben sprängs. Jag och Nina kastade två träplankor på en pelar men den rörde sig knappt...
 
 
Vid lagindelningen vill inte Valentina köra tjejerna mot killarna och Johan säger: "Då blir det Valentina och killarna mot tjejerna." Valentina svarar "ja det är okej." 
 
Vidare till cykeltävlingen tycker jag om Martinas svar på Johans fråga "Vad har du för minne?" och hon svarar med glädje och ett skratt: "Det ska vi nog inte prata om."
 
Martina igen: "Johan var väldigt stressad under monteringen." Klipper till Johan som drar ner allt på bordet och trycker in hjulet. 
 
Sen vid ekvationerna när lag blå analyserar vad som gick fel och Axel säger "Någon har skrivit 2m här." Martina skrattar och säger "du". Den tyckte jag var rolig! Trots att det visade sig sen att det inte var Axel. 
 
Tv-soffan
Dessutom, samtidigt som genikampen, sändes tv-soffan där man får se vissa personer titta på tv och lägga kommentarer. De fick kommentera genikampen denna vecka, de tittade på avsnitt 5 med flygplanet och kanonerna. Jag var med där jag sa att jag inte hade någon aning om vad jag skulle göra och att jag skulle låtsas bygga ihop någonting. Då säger en av tittarna "ååh han vet att han är den dumma." 
 
Vad hände mellan avsnitt 5 och 6?
Här hade vi två lediga dagar, där vi fick själva stå för aktiviteterna. Vi fick fortfarande äta gratis på hotellet men också erbjudandet att åka hem under dessa dagar för att träffa familj och vänner. På ett sätt ville man åka tillbaka men samtidigt inte, för då skulle man komma ur denna rytm, kanske vilja komma tillbaka till sitt vanliga liv och således förlora koncentrationen på tävlingen. För det var verkligen psykologiskt jobbigt att delta i de olika tävlingarna. 
 
Alla deltagare stannade på hotellet och vissa bjöd till och med över familjen/vänner till hotellet. Första dagen så åkte jag, Martina och Nina och "gjorde" Tierp. Vi gick runt i centrum och sedan lite på utkanten efter sökandet efter ett roligt, strategiskt spel där man kunde spela många samtidigt (vi var rätt trötta på kort vid det här laget). Vi bodde i Älvklarleby och om jag minns rätt tog det runt 30 minuter dit och 30 hem. Sedan på kvällen kom Martinas kompis och Mias man, där Mias man lärde oss oktett, åtta kortspel tillsammans i ett. Det var väldigt kul men Mias man total ägde ut oss alla och tog hem segern. Sedan var det mycket mysigt tycker jag, vi snackade länge och var uppe till kanske tre och hade det jätte mysigt. I slutet var det bara Martina, jag och Valentina kvar. Dagen efter vaknade jag sent, tog sovmorgon och missade frukosten, men kom till lunchen där de andra planerade att åka till en lada där det finns strandvolleyboll, innebandy, badminton, basket, boule (hur det nu stavas), och mycket mer. Mia hade (såklart) kontakt med en person som ägde denna lada så vi fick gratis (vi gav dock bort en flaska vin) låna hur länge vi ville i princip. Vi spelade först volleyboll vilket var extremt kul, sen spelade jag och Axel badminton och sen körde vi även boule. Det var en toppen dag och vi åkte sen hem till hotellet där vi åt middag med Johans familj. Super trevliga och en jätte trevlig middag. Sen var det bara att sova och vakna tidigt för att göra sig redo för pyroteknik!
 
Pyroteknik
Vi deltagare höll koll på vilka svängar vi gjorde när vi fick skjuts till de olika tävlingarna. Vi fick inte sitta fram för då kunde vi i förväg lista ut vart vi var påväg, men vi analyserade alltid hur vi åkta ändå och vilka svängar vi tog. Hittills har vi bara haft tävling på industriområdet och trollsjön, och när vi märkte att vi tog en "felsväng" började vi spekulera hejvilt om vad som skulle komma. Men vi kunde inte ana att vi skulle spränga hus, och roligt var det! Speciellt när jag "fightades" med bland annat Martina och försökte sätt vår pelare framför deras.
 
 
Vår taktik var främst att vissa pelare ska stoppa tryckvågen för andra och säkra upp att de andra verkligen står kvar, men också den principen att om vår faller så faller deras på grund av en dominoeffekt. Nu i efterhand kan man lätt inse att nästan endast replikera deras utsättningar men sen ha en pelare som är en nivå högre. Således är man garanterad vinst nästan om tryckvågen är helt jämn och alla pelare väger lika mycket. Å andra sidan hade vi satt våra pelare att vi var 20 poäng över dem om alla skulle ha stått. Så vi gick mer eller mindre omedvetet efter den taktiken. 
 
Cykelmemory
Intressant tävling, här gick det inte bra, kan dock bero på att Johan är praktik-kungen, han kan i princip bygga vad som helst av vad som helst. Gillar hans filmsnutt när han får en ambulansbil av sin bror: "Det var en stor uppoffring av min bror, och det första jag gjorde var att montera isär den." Vi gick ut som förlorare och Valentina gick till duellen. 
 
 
Även om ämnet är lite känsligt måste jag säga att Valentina är otroligt omtyckt av oss alla, det vet jag verkligen! Vi alla tycker om henne jätte mycket men samtidigt måste någon gå till duellen. Valentina <3
 
Duellen
Bra duell tycker jag men å andra sidan tycker jag de borde sagt hur många lampor som kommer upp, för då kan man enklare göra upp en strategi. Menmen.
 
Grym cliffhanger, kanske tycker det för att jag var med väldigt mycket på den... Jag är otroligt taggad att se nästa, även fast jag var med och vet hur det går så är det svårt att komma ihåg hur man var i vissa situationer!
 
Tack och hej!
 
 
 
Skrattade väldigt mycket stundtals men skämdes också en del. Det är jobbigt att se sig själv, speciellt när man har glömt bort det man har sagt och räknat. Först och främst ska några av avsnittets roligaste stunder tas upp:
 
Tycker om Johans tre kommentarer när vi hade satt vattemelonen rakt i mitten: "Det här är större hemlighet än postmustens recept." "Vi blir anställda av artilleriet efter det här." "Är det antalet bullseye man räknar efter det här?"
 
Min kommentar om potatisuppgiften: "Uppgiften känns lite skrämmande, jag har ingen aning om vad jag ska göra. Jag tänker börja med att låtsas som att jag är sysselsatt med någonting. Jag tänker pumpa upp den där röda saken. För jag har ingen aning om vad jag annars ska göra, jag har ingen aning om hur man kan bygga ihop någonting av det där." Känner mig som ett geni :-) Sen fortsätter jag i slutet på "nästa avsnitt" delen: "Det kliar ända ner i fingertårna(????)" haha wtf. Som jag sa innan så skrattar jag stundtals, men samtidigt skäms lite...
 
Bombplanet
Vi deltagare spekulerar hejvilt inför varje tävling i och med att vi verkligen inte får reda på någonting i förväg. Vi får inte sitta i framsätet när vi åker till tävlingar, för då kan vi se på GPS:en och dra slutsatser om i vilket område vi kommer vara och således vad tävlingen innehåller och taktiksnacka i förväg. T.ex. om vi såg att vi var påväg mot trollsjön kan man anta att det handlar om en vattentävling och sedan spekulera vidare. Här kom vi till Tierps arena, och jag trodde vi skulle få köra dragracing och räkna på det, var oerhört exalterad innan och blev lite besviken när vi skulle släppa kalk från ett plan, men det är coolt det med. Innan vi tävlade måste vi vänta på att de ställer upp allting, all teknisk utrustning ska fungera samt så ska de ta "stockbilder" (bilder innan vi kommer in i bild så man som tittare kan se vad tävlingen handlar om). Då gör alla deltagare lite olika saker, vissa läser, vissa spelar spel med varandra och vissa snackar. Jag och Theresa dock letade reda på fyra sniglar för att köra snigelrace (dock var det en dum idé för hon är "mother of nature"). Vi satte de på bildörren och hade ett mål som var markerat med ett sträck. Jag stod och hejade på mina medan hon använda olika knep för att skynda på sina sniglar. Hon bland annat andades på dem (tror hon sa att koldioxiden gjorde att de kom ut ur deras skal eller så var det värmen...) och så satte hon fast maskrosor vid målet som sniglarna ville äta. Hon vann ju såklart, båda hennes sniglar kom över målet innan mina. Men min bästa snigel åkte upp ungefär allvägs tills den vände och åkte ner igen :(
 
 
Väldigt kul tävling. Lite fjantligt att jag ens behövde nämna de där formlerna, i och med att den avikelsen som de formlerna skulle ge skulle i princip vara lika stor som de "klassiska" formlerna. Det vill säga luftmotståndets inverkan om man har med det i beräkningarna eller höftar lite i efterhand har inte så stor betydelse på slutresultatet tror jag. Speciellt i det här fallet i och med att vi hade en variabel fel, båda lagen. Nu kan inte jag ställa mig bakom denna teori men min pappa (som är pilot) och andra deltagare tror att detta var fel, att vi fick hastigheten angiven relativt luften men vi trodde att vi fick den relativt marken. Därmed innebar det en otroligt stor avikelse från målet vilket var otroligt tråkigt i stunden men som vi genom empiri lyckades lösa väldigt bra. 5,5 meter, sjukt bra (och sjukt tur), verkligen något att lägga på minnet!
 
Är jag korkad då jag tyckte att första försöket var så bra? Skäms när jag ser det, men varje gång vi får höra instruktionerna av en tävlingsinstruktör (han hette Krulle i det här fallet) så är jag så exalterad inför tävlingen att jag oftast glömmer bort att lyssna. Det kan dessutom bero på att vissa deltagare kanske är intresserade i saker som för mig är helt irrelevanta, t.ex. "vad är det för såg?", "hur gammalt är flygplanet?" osv. Därmed förlorar jag lite fokus och blir sjukt taggad på att tävla! Jag trodde att målet låg mellan staketet och taxibanan, inte mellan oss och taxibanan. Därmed trodde jag att vi fick mitt i prick direkt. Så jag tycker inte att 150 meter är bra, utan jag trodde mer det var 0 meter från målet. Jobbigt att de tog med det i TV dock hehe.
 
Potatiskanonen
Hade ingen aning om vad jag skulle göra när vi byggde ihop kanonen. Men det gick bra och det tackar jag mycket för! Kände mig dock lite meningslös menmen, försökte bidra så mycket jag kan. Vårt sammarbete var mycket bra och vi hade en bra kommunikation i laget. Väldigt kul att skjuta potatisar på en måltavla, speciellt när man tävlar mot ett annat lag som står en nära! 
 
 
Efter potatistävlingen så skämtade vi lite om vad del två skulle bestå av. Jag och några andra skrattade och skulle tycka det var extremt coolt om vi fick skjuta vattenmeloner men å andra sidan krävs ett enormt tryck för att få vattenmeloner att skjutas iväg. Vår teori tog vi alltså inte seriöst utan vi skämtade bort den mest. Men sen stod vi där och fick skjuta vattenmeloner. Vi fick en jättebra träff först och var väldigt glada, vi såg att höjden var perfekt, därmed behövde vi endast ändra på det horisontella läget som kanonen hade. Alltså använda vi samma värden på försök ett men nu var vi extra nogranna på att ställa in den i rätt läge så vi verkligen kom i mitten. Kanonen hade en enorm rekyl så det var inte bara att flytta kanonen till höger (i och med att vi var för långt till vänster på försök ett) då kanonen "hoppade" iväg. Vi satte en bullseye vilket var otroligt skönt, blev extremt glad. 
 
 
Duellen
Kul duell, hade klarat av båda orden och känner mig stolt för det :), men jag hade garanterat inte vunnit mot Mia i rättstavning. Läs gärna igenom min text här en gång till så förstår du... 
 
Tråkigt på ett sätt att en som har tyska som modersmål ska tävla mot en som har svenska som modersmål, men i den här tävlingen krävs en hel del tur som vi alla nog har märkt. 
 
Nästa avsnitt blir spännande, här kommer hus att sprängas men också en cykel att byggas för att utföra andra uppgifter.
 
Tack för att du läste // Fredrik
 
 
 

Avsnitt 5 - Kalkbomb, potatiskanon och flygande vattenmeloner

Allmänt Kommentera
Skrattade väldigt mycket stundtals men skämdes också en del. Det är jobbigt att se sig själv, speciellt när man har glömt bort det man har sagt och räknat. Först och främst ska några av avsnittets roligaste stunder tas upp:
 
Tycker om Johans tre kommentarer när vi hade satt vattemelonen rakt i mitten: "Det här är större hemlighet än postmustens recept." "Vi blir anställda av artilleriet efter det här." "Är det antalet bullseye man räknar efter det här?"
 
Min kommentar om potatisuppgiften: "Uppgiften känns lite skrämmande, jag har ingen aning om vad jag ska göra. Jag tänker börja med att låtsas som att jag är sysselsatt med någonting. Jag tänker pumpa upp den där röda saken. För jag har ingen aning om vad jag annars ska göra, jag har ingen aning om hur man kan bygga ihop någonting av det där." Känner mig som ett geni :-) Sen fortsätter jag i slutet på "nästa avsnitt" delen: "Det kliar ända ner i fingertårna(????)" haha wtf. Som jag sa innan så skrattar jag stundtals, men samtidigt skäms lite...
 
Bombplanet
Vi deltagare spekulerar hejvilt inför varje tävling i och med att vi verkligen inte får reda på någonting i förväg. Vi får inte sitta i framsätet när vi åker till tävlingar, för då kan vi se på GPS:en och dra slutsatser om i vilket område vi kommer vara och således vad tävlingen innehåller och taktiksnacka i förväg. T.ex. om vi såg att vi var påväg mot trollsjön kan man anta att det handlar om en vattentävling och sedan spekulera vidare. Här kom vi till Tierps arena, och jag trodde vi skulle få köra dragracing och räkna på det, var oerhört exalterad innan och blev lite besviken när vi skulle släppa kalk från ett plan, men det är coolt det med. Innan vi tävlade måste vi vänta på att de ställer upp allting, all teknisk utrustning ska fungera samt så ska de ta "stockbilder" (bilder innan vi kommer in i bild så man som tittare kan se vad tävlingen handlar om). Då gör alla deltagare lite olika saker, vissa läser, vissa spelar spel med varandra och vissa snackar. Jag och Theresa dock letade reda på fyra sniglar för att köra snigelrace (dock var det en dum idé för hon är "mother of nature"). Vi satte de på bildörren och hade ett mål som var markerat med ett sträck. Jag stod och hejade på mina medan hon använda olika knep för att skynda på sina sniglar. Hon bland annat andades på dem (tror hon sa att koldioxiden gjorde att de kom ut ur deras skal eller så var det värmen...) och så satte hon fast maskrosor vid målet som sniglarna ville äta. Hon vann ju såklart, båda hennes sniglar kom över målet innan mina. Men min bästa snigel åkte upp ungefär allvägs tills den vände och åkte ner igen :(
 
 
Väldigt kul tävling. Lite fjantligt att jag ens behövde nämna de där formlerna, i och med att den avikelsen som de formlerna skulle ge skulle i princip vara lika stor som de "klassiska" formlerna. Det vill säga luftmotståndets inverkan om man har med det i beräkningarna eller höftar lite i efterhand har inte så stor betydelse på slutresultatet tror jag. Speciellt i det här fallet i och med att vi hade en variabel fel, båda lagen. Nu kan inte jag ställa mig bakom denna teori men min pappa (som är pilot) och andra deltagare tror att detta var fel, att vi fick hastigheten angiven relativt luften men vi trodde att vi fick den relativt marken. Därmed innebar det en otroligt stor avikelse från målet vilket var otroligt tråkigt i stunden men som vi genom empiri lyckades lösa väldigt bra. 5,5 meter, sjukt bra (och sjukt tur), verkligen något att lägga på minnet!
 
Är jag korkad då jag tyckte att första försöket var så bra? Skäms när jag ser det, men varje gång vi får höra instruktionerna av en tävlingsinstruktör (han hette Krulle i det här fallet) så är jag så exalterad inför tävlingen att jag oftast glömmer bort att lyssna. Det kan dessutom bero på att vissa deltagare kanske är intresserade i saker som för mig är helt irrelevanta, t.ex. "vad är det för såg?", "hur gammalt är flygplanet?" osv. Därmed förlorar jag lite fokus och blir sjukt taggad på att tävla! Jag trodde att målet låg mellan staketet och taxibanan, inte mellan oss och taxibanan. Därmed trodde jag att vi fick mitt i prick direkt. Så jag tycker inte att 150 meter är bra, utan jag trodde mer det var 0 meter från målet. Jobbigt att de tog med det i TV dock hehe.
 
Potatiskanonen
Hade ingen aning om vad jag skulle göra när vi byggde ihop kanonen. Men det gick bra och det tackar jag mycket för! Kände mig dock lite meningslös menmen, försökte bidra så mycket jag kan. Vårt sammarbete var mycket bra och vi hade en bra kommunikation i laget. Väldigt kul att skjuta potatisar på en måltavla, speciellt när man tävlar mot ett annat lag som står en nära! 
 
 
Efter potatistävlingen så skämtade vi lite om vad del två skulle bestå av. Jag och några andra skrattade och skulle tycka det var extremt coolt om vi fick skjuta vattenmeloner men å andra sidan krävs ett enormt tryck för att få vattenmeloner att skjutas iväg. Vår teori tog vi alltså inte seriöst utan vi skämtade bort den mest. Men sen stod vi där och fick skjuta vattenmeloner. Vi fick en jättebra träff först och var väldigt glada, vi såg att höjden var perfekt, därmed behövde vi endast ändra på det horisontella läget som kanonen hade. Alltså använda vi samma värden på försök ett men nu var vi extra nogranna på att ställa in den i rätt läge så vi verkligen kom i mitten. Kanonen hade en enorm rekyl så det var inte bara att flytta kanonen till höger (i och med att vi var för långt till vänster på försök ett) då kanonen "hoppade" iväg. Vi satte en bullseye vilket var otroligt skönt, blev extremt glad. 
 
 
Duellen
Kul duell, hade klarat av båda orden och känner mig stolt för det :), men jag hade garanterat inte vunnit mot Mia i rättstavning. Läs gärna igenom min text här en gång till så förstår du... 
 
Tråkigt på ett sätt att en som har tyska som modersmål ska tävla mot en som har svenska som modersmål, men i den här tävlingen krävs en hel del tur som vi alla nog har märkt. 
 
Nästa avsnitt blir spännande, här kommer hus att sprängas men också en cykel att byggas för att utföra andra uppgifter.
 
Tack för att du läste // Fredrik